bergochdalbananen

Nu (om en halvtimme) åker jag till Borlänge för peace and love!!!! Aldrig varit så pepp. Hejdå igen.

Insåg att jag kommer bli nominerad till årets sämsta bloggare när Blog Awards hålls. Aja, får vara med på tv i alla fall! Har haft fullt upp hela dagen. Besökte staden för inhandlande av nödvändigheter, kom hem och gjorde ett patetiskt försök till att få lite färg, samt såg på när min bror sprängde plastflaskor i skogen. Sedan började jag packa, ute i god tid som vanligt. En inbjudan till en middag med Max avbröt dock mitt packande, och jag cyklade iväg till stan. "Vad gör jag inte för Max?" tänkte jag och krockade nästan med en bil. Det vara precis som en nära döden-upplevelse på film, livet passerade i revy (även fast jag var mer orolig över min cykel än mitt liv). Sen var det tid för att undra hur många som skulle sakna mig om jag dött, men istället tänkte jag på hur mycket jag skulle sakna min cykel om den dog. Rimliga värderingar. Kvällen blev i alla fall totaltvärd när jag fick träffa Max. Underbara Max. Borde nog gå och lägga mig med tanke på a) vilka sömnproblem jag haft den senaste veckan b) att det kommer ta 58 timmar för mig att somna pga nervositet c) hypotesen om att det inte kommer att bli mycket sömn nästa vecka d) att jag ska jobba halv sju på måndag, efter två sömnlösa veckor.

Dagen alla har väntat på. Eller dagen alla har fruktat. (Det förstnämnda känns (till min lättnad) för tillfället mest rimligt.) Dagen jag landade på svensk mark alltså. Semestern var egentligen varken majs eller bajs. Har (hur sorgligt och stöddigt det än låter) nog vant mig vid den här sortens semestrar. Plus att det är hemskt att vara på en plats där tiden står stilla och samtidigt går så himla fort, och sedan komma tillbaks hem och vara fyra år efter sin tid, då alla ens vänner hunnit skaffa bil och bildat familj. (Okej, så långt gick det inte. Känns dock som att flertalet av de jag känner har konverterat eller flyttat till Gryta.)


Vi flög dit. Och hem. Oväntat huh?





Jag skrev fina vykort (som mest liknade brev eftersom jag proppade vissa av dem (Max och Sofies) med ord). Lägg märke till katt-kortet som jag valde till Mattias, han kommer bli glad.

Sagan om kepsen: jag såg en keps på en åsneman (inte hälften åsna, hälften man) och fick EXTREMT ha-begär eftersom jag inte hittat denna keps hemma. Tänkte bjuda 40 euro men pappa tyckte inte det var passande, så där gick jag och trånade efter vad jag inte kunde få en hel dag. I slutet av dagen hittade mamma en likadan som hon köpte åt mig, då levde jag lycklig i alla mina dagar. Slut på sagan.

Söt pojke på dykarkurs som inkluderade klaustrofobi och panik. Det slutade med att jag fick dyka med en dansk flicka vars fingrar krossades av min rädsla. Haha, vilken pussy jag är.



Midsommarfirande. Första, enda och sista gången jag frös. Fina tsatsiki-munnar förresten.

Tvingade hit Emily för ett långt och givande terapisamtal idag, det behövdes. Efter att hon gått började jag packa och satte som vanligt nytt pers i antal nedpackade klädesplagg. Nu ska jag skicka några djupa farväl-sms, skriva ner några adresser och sova. Imorgon lämnar jag landet som jag för tillfället hatar (kommer få samtliga sverigedemokrater på mig nu) för varmare breddgrader. Skön-t ska det bli.


Känner att bilden mest förstör men ändå bidrar med lite positivt stämning efter inlägget som fick alla att vilja slinta (har aldrig använt det verbet i infinitiv förut) med rakbladet när de rakade sina handleder.
Hejdå.

Invigde mitt näst sista sommarlov idag. Och vilken invigning.(.....) Inget slår irstaskolans avslutningar, där märkte man faktiskt när termin skiftade till sommarlov. Blev nöjd med mina betyg i alla fall. Minns inte senaste gången något sånt hände, så det blir väl antagligen en viktig händelse i framtidens historieböcker. Gick på två studenter för att fira tre studenter sen, hur det går ihop kan ni antingen lista ut eller strunta i. Skulle kunnat utnyttja att jag är ensam hemma genom att springa naken, lyssna på hög musik och röka på. Istället har jag klätt mig som en PIMP inför kvällens aktiviteter.

Johanna introducerade Monde Yeux för mig igår så nu gör jag det för er.

Drunknade tyvärr inte i dagens å-race. Knäade dock en sten så nu är jag blå och fin. Känner att jag borde skriva något om kvällsfikat med Max, men vet inte om jag ska nämna hur kassörskan efter att ha gett två glassar till Max och sagt "varsågoda" (med betoning på a) blivit ganska förvånad när han tog båda själv eller om jag istället ska berätta om när jag fick bära en av hans glassar samt min egen då vi mötte ett gäng människor. Finns verkligen inget värre än att framstå som fet. (Möjligen miljöförstörning.) Borde förresten töntstämplas av flertalet läsare när jag säger att jag sitter och syr (!!). Faktiskt är det en skinnjacka som håller på att förvandlas till en skinnväst, nu blev jag genast mycket coolare va?

Idag har jag känt mig som en riktig indiepoppare, har nog aldrig gjort det förut. Jag har träffat fina och saknade Johanna, varit på västerås stadsmission och nästan fått kläder, jag har träffat någon som en gång i tiden fick mig att tappa en bit av mig själv och att träffa denna någon fick mig att tappa ännu en liten bit av mig själv, jag har hittat en jacka som skulle kunna förvandlas till en skinnväst, jag har sovit, jag har testat potentiella avslutningsfrisyrer och jag har läst. Sitter och oroar för morgondagens å-race. Om ett superstarsenario upprepar sig tänker jag drunkna i ån. Det enda som får mig att tveka är att om jag drunknar får jag inte veta vad jag får för betyg i engelska.

Skulle kunna lägga in varenda sida för det är så fint. Men det här får räcka.

För att citera Max borde jag inleda med att "det här var en bra dag". Eller så kan jag ju citera Sofie och säga "tänk om man va så här från Afrika på riktigt". Började i alla fall dagen med två lektioner då betyg skulle delas ut. Var verkligen på bristningsgränsen till tårar (skojar inte) av nervositet och något jag trodde var falska förhoppningar men allt vände och slutade istället med att jag nästan började gråta för att jag var så glad. Älskar min lättstötta sida och att hela mitt humör hänger på hur det går i skolan. Efter att vi ätit den alltid så delikata skollunchen gick vi via Italian bar och Ica till lögarängen. Slog oss ner bland jordgubbar, vindruvor och trevliga personer för att se när Rudbeck vann junitrofén. Blev stolt mamma som vanligt. Gick och träffade Moa en stund senare, vi hamnade på ett fik och drack isthé. Insåg då att alla mina pengar försvunnit på mat och dryck den här månaden, bra. Hade en mysig pratstund, dock blev vi avbrutna två gånger då någon man tjuvlyssnade på vårt samtal. (Normal.) Han påpekade att vi var väldigt öppna då vi satt och pratade om sex, och att då det på sommaren är sol dygnet runt i norrbotten är det något av det mest fantastiska man kan uppleva. Han var tydligen från Gällivare (vilket jag tvivlar starkt på, han kan knappast vara från Tellus med tanke på hur han betedde sig) så han visste vad han pratade om! Nu ska jag ut och springa, hör och häpna. Orkar inte vara den feta latmask jag varit den senaste tiden, om jag vill vara lat kan jag lika gärna börja spela COD.

Halv åtta hos Sofie. (Orkar inte visa några fula ansikten.)

Har nog aldrig uppskattat eller saknat mamma så mycket. Inte fått äta riktig mat sen hon flydde landet. För att inte nämna hur stökigt det är överallt, blir ju galen. Förstår inte hur man kan gifta sig med en man som "inte orkar laga mat" varje kväll. I kväll har jag erbjudit mig att laga maten, något som händer högst två gånger om året. Vill man få något gjort får man tydligen göra det själv.

I natt hände något mycket märkligt och aldrig tidigare skådat. Jag hade just skrivit klart min naturkunskapslabrapport, vilket var det sista arbetet på hela ettan, och skickat in den till min lärare. Det låter rätt men det var bara fel eftersom 1) jag skickade in den för sent, något som aldrig hänt under hela min skolgång, och 2) jag satsade på  g, något som aldrig heller hänt förut. Om man tar ett plus två kan man dra slutsatsen att jag är extremt skoltrött/förstörd/dum i huvudet/trött på ekosystem/tappad i golvet. Ångrar i efterhand att jag inte gjorde sista rycket då det var sista naturkunskapsuppgiften i mitt liv. Kunde inte ens sova efter det. (Det kan ju dock bero på att fåglarna i skogen bakom mitt hus hade lagt sin konsert utanför mitt fönster men vill utelämna det för att ge berättelsen lite tragisk stämning. Somnade inte på grund av prestationsångesten helt enkelt.)

Tänkte skriva att jag har varit duktig och cyklat till skolan, haft enda lektionen som var gympa och cyklat hem från stan. Sen kom jag på att vi hade vårt obligatoriska moffika för att fira att alla skolarbetetn är klara så det blir väl plus minus noll. Äsch. Sofie och jag tog i alla fall årets första dopp idag! Har några bilder från det som mesarna som inte vågade bada (Max och Jesper) tog men tror inte jag borde lägga ut några utvikningsbilder här. (Sanningen är att jag inte vill att ni ska se mig som en blek monstertruck bredvid bruna och vältränade Sofie.)

Tänkte skriva att den här dagen var urusel och att jag vill gräva ner den i en grop tillsammans med fysikprovet och dagens avgörande svenskaredovisning MEN sen kom pappa hem med cyklarnas motsvarighet till Bon Iver kategorin musik eller imorgon kategorin saker jag ser fram emot just nu. Underbar är vad den är.

Kärlek är när pappa säger att mamma berättat för alla på sitt jobb hur han putsat fönstrena utan att hon ens bett honom göra det.

Känner att jag inte riktigt lever upp till era tankar om mig som storbloggare. Det jag skriver är antingen meningslöst eller så pass meningsfullt och speciellt att det bara får vara med på min hemliga blogg. Däremot lever jag upp till teorierna om att alla på Rudbeck skulle vara snobbar. (Jag som går där vet ju att det inte är så, det här är en pik till alla er som inte går på Rudbeck och glömmer att man ska inkludera BF innan man drar alla under en kam.) I alla fall har jag övertygat pappa om att en ny cykel ska införskaffas, och han är med på det. Igår åkte vi och valde ut min pärla. Den såg ut ungefär som jag beskrev den för Sofie, "det stod mitt namn på den, fast det var skrivet med citronsaft så man måste lysa med en speciell lampa för att se det". Kan inte riktigt släppa tankarna från den.
Riksprovet idag gick, som väntat, åt tortuna/hökåsen/norberg/gäddeholm/helvetet. Grymt irriterande med tanke på att Kemi A är mvg:et jag mest av allt vill ha. Skulle byta ut mitt mvg i Matte A samt en del av min garderob för att få det. Har dock bestämt mig för att få mvg i historia istället, blir ingen poängskillnad (men hålet i mitt kemihjärta kommer aldrig fyllas). Min RoLiga historialärare RoLi har dock kravet att min uppsats om kalla kriget ska bli den bästa uppsatsen i hela världen innan jag får något mvg. Jaja, kan ändå inte bli mer utbränd än vad jag redan är.