bergochdalbananen

Att stå längst fram på Kent i Örebro var så fint. Ändå var det något som saknades, vet inte riktigt vad. Synd att jag grubblar över det när jag vet hur underbart det var egentligen. Hm.
Saker man ser, Romeo återvänder ensam, OWC, Kevlarsjäl och Mannen i den vita hatten. Glädjerus.

Resultatet av studiebidrag i kombination med beslutsångest. Förutom detta köpte jag en miu miu-fake (fattig), en kjol (orkar inte hämta min hos Emil), en ASfin top och hårspray. (Om ni nu måste veta.) Fick dessutom en tröja av pappa på villkoret att jag inte klipper sidecut. Överkomligt.
Annars har jag haft sy-junta med Felicia och varit sargvakt (skvallrat med Sanna.)

Trevlig lördagskväll med trevligt folk. Hos Max var det Earth hour och bra musik. I vasaparken var det en ankbajs. (Att bli puttad i en ankdamm mitt i natten är faktiskt också en slags upplevelse.) Hos Emil var det stökigt. En kjol, ett minneskort, en ring och några hjärnceller fattigare cyklade jag hem med Hanna på pakethållaren. Glad var jag. (Skulle gärna bjuda på i alla fall en eller två av de fina bilderna som togs, men som sagt, minneskortet försvann. Får se hur det blir med dedär. Far är inte glad i alla fall.)

En till.

Gårdagskvällen var helt okej. Hos Olle var det mest folk från Irsta, lite besviken för det. De tre musketörerna från NV09D var dock på plats och gjorde mig glad. Fick träffa Hanna och Moa också, längesen mhm. Vinglade hem efter en lång och alltför kall promenad med Jesper och Max. De är bäst.
Ikväll kör vi igen. (Känner mig som en fjortis. Men man lever bara en gång faktiskt!)

Idag var jag på yoga med Sofie. Känner mig fortfarande helt slapp, harmonisk och lycklig. Det var underbart. Lite glädje togs dock ifrån mig när jag såg att inte bon aqua emotion ingick i Statiols sortiment. Istället köpte jag en Ben and Jerry's. Väldigt osmart med tanke på att 1) jag har aldrig gillat Ben and Jerry's 2) det påminner inte det minsta om min älskade bon aqua 3) det är svindyrt 4) det är tjockt. Men blev positivt överraskad, den var himmelskt god! Speciellt i kombination med sex and the city.

Korta skoldagar är sköna. Att sitta och bli utfrågad av två vuxna i något de så oskylldigt kallar för intervju (det borde kallas tortyr, eller okej, så farligt var det inte) är inte lika tillfredställande. Efter skolan gick jag med Felicia, Jesper och Max (som är en attentionwhore, med eller utan mellanrum) till chicco för att fylla på med kalorier i överflöd. Sen bestämde vi oss för att gå hem till Victor dit även Rebecca och Hanna kom lite senare. Trevliga, men inte lika trevliga som jag. Hähä nej då, trevligare än så. Såklart. Sen åkte jag hem för att fira min far. Jag åt två äckliga våfflor för hans skull, kan man få en bättre dotter än så? Sen var jag duktig och tränade och "lärde" mig sjuttio glosor samtidigt. Här skulle Jesper sagt CAREBOX så nu tänker inte jag skriva något mer.

Saker jag hunnit göra under en vecka utan internet:

• Innebandy come back. Motvilligt.
• Suttit på en pakethållare medans Felicia satt på sadeln och Max fick trampa genom stan. Brittan skulle sagt "all eyes on me in the center of the ring just like a circus" för det var verkligen så. Attentionwhores.
• Catch up-fika med Louise. Insåg nog inte innan hur mycket jag saknat henne.
• Varit på UF-mässan med FellaN. Man fick gratis godis.
• Hunnit plugga otroligt mycket. Wait for it.. nä det har jag inte. Mer än vanligt dock.
• Letat igenom hela stan efter en skinnväst. Förgäves. Hatar Västerås.
• Spelat min (mest troligt) sista seriematch EVER. Det gick dåligt förresten.
• Fått panik för att jag missat Earth hour, kollat upp detta, inse att det har jag inte alls, blivit lugn.
• Köpt upp hela mitt studiebidrag på en eftermiddag med Sofie.
• Saknat spotify.
• Gjort extreme make over på några av garderobens plagg. Jag är bra händig jag.
• Spelat igenom hela Kentboxen säkert tre gånger.
• Haft en alltför tjock fredag. Och om möjligt en ännu tjockare lördag.
• Spenderat en kväll med Emily, Martin och Max. Vi bakade muffins som innehöll bla sylt, parmesan, tacosås, salsa och mjöl. Och vi åt dem. Sen frossade vi i smink vilket ledde till att Max såg ut som Krillebooi och Martin såg ut som en dragshowartist. (Max är föresten en jäkel på att sminka folk.)

Sex dagar senare och nu är jag tillbaka i cyberspace. Veckan blev inte så tuff som jag trodde. Det värsta var när jag satt i datasalen med Sofie och en hel SP-klass började spela robot unicorn. Kliade lite i fingrarna då faktiskt. Typiskt SP-are som alltid ska förstöra! Borde väl egentligen säga nåt i stil med "en vecka utan dator fick mig att lära känna mig själv" men nej, orkar inte sitta vid datorn nå mer bara. Stör mig på att jag fortfarande har 562 blogginlägg att läsa. Räknar hellre matte.

Igår träffade jag anledningen till att jag valde natur (mer inspiriation har aldrig förr fått plats i en och samma människa) och idag insåg jag att jag inte har någon som helst självdisciplin. Så därför, mina damer och herrar, har jag från och med nu ingått.. WAIT FOR IT.. prodjekt internet-rehab, något jag testat sextioelva gånger tidigare men aldrig klarat. Nu är det ju dock offeciellt så då kommer det ju absolut gå vägen, eller hur? Förstår att det kommer bli svårt både för er och för mig (djup) men på söndag är jag tillbaka med en fin sammanfattning av veckan, förhoppningsvis lite mindre internetberoende.

God kväll. Haha, nej skoja bara. Skulle aldrig hälsa så. Om ni någonsin ser en "God kväll"-hälsning på min blogg har den blivit haXXad! Kontakta mig då är ni snälla, 0701337666. (Hihi här fick jag en anledning att ge ut mitt nummer. Blinkblink Torsten Flink.)
Kom nyss hem från fröken Castaneda (som jag så fint kallar henne). Vi plågade oss igenom en snabbgenomgång av alla låtar i melodifestivalen men sen fick det vara nog. Har inte sett det på flera år för att jag tycker det är så otroligt hemskt och menlöst. MEN när jag såg Darin, Peter Jöback, Pernilla valnöt, något slisk som sjunger om en manboy (kan någon vara snäll och förklara vad det är?) samt en tjej som på riktigt tror att ett par röda converse skulle göra något bättre kunde jag inte låta bli att involvera mig i denna katastrofalt pinsamma händelse. Det är sjukt synd att Salem ska behöva vara med där för att folk ska inse vilket musikalt geni han är, speciellt eftersom hans medverkan säkert förstört hela hans karriär. Jävla melodifestival.
När jag hade lugnat ner mig underhöll vi oss med att kolla på supersugen. Micheal Cera är en gåva från ovan. SÅ GÖLLI. Sen följde hon med mig ut i skogen för att hämta en sak som tidigare under dagen hamnat där. Hemlighetsfulla jag. På väg hem gick jag förbi allas hus och ägnade lite hat åt de som var där (mest åt Anton). Det är inte allas hus, det är mitt hus.
Nu ska jag plugga fysik. Eller som Lee Linder hade sagt. "Fydjicks ääämne."

Ingenting blir ju någonsin som jag planerat. Gud va irriterande. Här är alternativplanerna för denna underbara helg.

• Plan a) Att bli duktig i skolan, bli tillräckligt frisk för att spela innebandy (uppehållet på två veckor gör mig GALEN) skaffa en lover som är en jäkel på fysik och spendera helgen med honom.
• Plan b) Plötsligt bli totalinspirerad. Göra en extreme makeover på min garderob, ha hemmaspa, gå ner 5 kg, lyssna på fin musik och förstå matten och fysiken gallant.
• Plan c) Att följa med mina vänner på en kaiko-fest ut åt helvete (varken Tortuna eller Gäddeholm men NÄSTAN, tänk er) och dagen efter inte ha någon ork att plugga fysik.
• Plan d) Att låta helgen fortsätta på samma tristesslevel, inte göra någonting förutom att kolla på programmet som kallas melodifestivalen, även fast man hatar det, bara för att känna sig lite mer svensk.
• Plan e) Ta över världen. (Man kan ju göra det med våra grafräknare har jag hört.)

Bild: weheartit

På teven säger dom att kärlek finns runt omkring oss och astronauterna kan känna det långt bort. Men kärlek har svikit mig allt för många gånger och jag vill ha dig.

Alltså. Om man bor i Finland och har en systerdotter på 16 år, 11 månader och en dag i Sverige, varför skulle man få för sig att skicka lite finsk choklad, ett rosa (!?) örngott med mumin-motiv (!?!?!?), en Sverige OS-mössa (vintern tog nyss slut faktiskt, OS med för den delen) och en burk med salmiak (som jag av egen erfarenhet vet har samma laxerande effekt som om man skulle äta en läkerolask på 3 minuter. Fräsch jag är som delar med mig av den informationen.) till henne i tidig födelsedagspresent? (För långt och osammanhängande mening, hade så mycket känslor.) Har lärt mig att man inte ska ha för höga förväntningar när det gäller paket postade från grannlandet, inga förväntningar alls ska man ha faktiskt. Nej men gud va hemsk och otacksam jag är. Chokladen är faktiskt god. Sen är det ju bara 45 gram.. Men dom värnar om min figur, det är bra det!
Idag har jag ätit på Vivaldi, haft "egna männikor/egna männikor som bara är bittra"-diskussioner, letat förgäves efter en secondhandaffär, tröttnat på slasken och haft allmänt tråkigt. Nu ska jag kolla på Mulan, det är en värdelös kväll känner jag. Veckan har gått fort dock, och jag har varit bubbelglad (som Felicia skulle sagt) hela tre gånger. Sånt är fint.

Kom, kom och erövra min garderob.

Det är underbart att ta en powernap i tre timmar, vakna upp och se att Marko Lehtosalo (självaste Markoolio!!) och Caroline af Ugglas vill va vänner med en på facbook. Annars har jag kollat på Eva & Adam (på VHS såklart), bränt mackor i brödrosten och lärt mig hur brandvarnaren ska tas.
Hade två lektioner både igår och idag, samt ingenting att plugga. Sånt gör mig sjukt rastlös. Nej, jag menar, det är skönt. Tror jag ska träna nu fast jag är sjuk. Måste ha en händelserik sista månad som sextonåring.

Peace and love-biljett bokad! Fick reda på att the kooks och Lasse Lindh gör mig sällskap. Längtar som en tok.

And that was it. Right there. That was the moment. I suddenly realised that unless something changed soon I was going to live a life where my major relationship was with a bottle of wine. And I'd finally die, fat and alone, and be found three weeks later half-eaten by Alsatians. Or I was about to turn into Glenn Close in Fatal Attraction.

Insåg nyss att plan a är något man bara väntar på föralltid och plan b vågar inte ens kolla på mig längre. Plan c är att bli lesbisk och sno allas flickvänner.

Några bekännelser från en förvirrad själ. Nej juste, har ingen själ. Såld till djävulen. Fem korvören var priset efter lite prutning.

• Tänker aldrig lita på någon. Här är man snäll och lånar ut sina finaste strumpbyxor mot löftet att man får tillbaka dom nästa vecka. Man skakar till och med hand om saken. Skriver nästan kontrakt om saken. Sen får man reda på att nej dom kommer jag aldrig få tillbaka. Tror inte att killar förstår dehär med strumpbyxor.
• Om man inte kan beskriva sig själv i en ansökan, och personen som ens mamma beskriver en som är en främling, borde man byta mamma då?
• Hur desperat är man när man tränar på en tränings-mackafjong i ett iskallt garage? Motiverande miljö. Såg nästan Paolo Roberto framför mig. "Nu ska fettet BRINNA!" skrek han.
• Lovet är slut nu. Längtar inte till skolan längre. Längtar till nästa lov. Mest lovet efter det.

Gud va glad jag är hela tiden. Ska tatuera "everlasting happiness" i min panna.

Igår gick Max och jag på party!!! (<- Haha.) Det var helt okej trevligt om jag minns rätt. Åt en underbar måltid på donken sen, hahaha tänker aldrig glömma bort den. Sen var jag så UNDERBAR att jag lånade ut mina strumpbyxor till en väl behövande. Det var ju.. smart. Skönt för mig att gå hem med bara ben klockan tre på natten. Jag är för snäll ibland. (Haha som om? Jag är som en man, bara ute efter en sak. (Nu skojade jag, bara så ni vet.))

Sträckte mig efter min andra macka men på tallriken fanns ingenting. Jag hade tydligen ätit upp den.
Fylld till bredden med ångest. Ikväll ska jag tydligen bjuda en lycklig person på massa dricka (jag går med på konstiga saker när jag är desperat) men har man lovat så har man lovat. Det kan nog bli kul.

Det finns pantautomater som tar emot både flaskor och burkar. Så man behöver inte panta alla sina flaskor i en automat och sen gå till en exakt likadan automat bredvid för att panta alla sina burkar där. Men man kan ju, om man inte vet bättre alltså.
Har fått hem global klass-papprena nu. De ligger bredvid och stirrar på mig. Om jag varit med i någon hjälporganisation? Nja, räknas gruppen som börjar på c och slutar på s? Kanske inte.

Gillar att ta bilder på länder genom bilfönster, ja. Norge var finast. Sverige Norge, 99-1.
Nu är jag hemma. Lite jetlaggad såklart hehehehe. Sov även hela denna resa. Om fyra filmer och några SATC-avsnitt är jag nog tillräckligt trött för att sova. Vilket underbart sportlov...........

Jag måste träna bort mitt konsert-gråtande på nåt sätt. Det brukar bli så pinsamt efter när man kommer på att oj, jag grät faktiskt igenom hela konserten, jag har tigerränder på kinderna. Men hur gör man? Hur får man ut alla känslor utan att låta tårarna falla som vattnet i Niagarafallen? KISSAR man ut dom? Det vore ju ännu värre. "Eh, jag ville inte lämna min ståplats, kissade på mig istället."
Om jag hamnar nära nån som han i denhär videon som sjunger "vi ska alla en gång DÖÖÖÖÖÖÖÖÖEE" (6:05) kommer jag nog skratta mer än gråta iallafall. DÄR har vi lösningen. Hanna eller Anna, lova att skrika DÖÖÖÖÖEE, ni vet att det är jag som inte lämnar ut biljetterna till er annars.
26 dagar kvar.

(Glöm inte bort mig.)

Vaknade imorse och undrade om jag blivit bakfull för första gången i mitt liv. Sen kom jag på att så kunde det inte vara, har inte druckit alkohol på 24 dagar (jävlar) Måste vara så att jag har blivit gammal. En pervers fjortonårig pojke som fastnat i en femtiosexårig kvinnas kropp. Ta mig till helvetet. Släpp ut mig ur den feta valen åtminstone.

Ännu en smått värdelös dag. Resan till Norge skulle jag kunna vara utan. I dedär landet kan man ju inte ens stava. Åpen til? Fagmöbler? Resepsjon? Språkmisshandlare!! Det enda som var sött där var en tant. Och hon var svensk. Sverige Norge, 99-0. Satte mig och pluggade när vi kom "hem" (tänker aldrig kalla det hem) Jag öppnade böckerna sen gick jag och la mig. Att sova har blivit min grej. Vill hem. Till hem utan ".

Norge genom ett bilfönster(!!!!!!!!!!!!!!!!)

Vem vet mest? Tydligen ett väldigt underhållande TV-program på svt2. Min pappa och bror kan allt. Dom vet mest. Jag vet inget. Bara vilken apa som mannen med den gula hatten brukar hänga med. Det visste inte Ove, så han åkte ut. Men de andra frågorna kan jag inte, vet inte mest. Vet ingenting.
PS. En bloggande tant kände sig förolämpad när programledaren sa att hon hade tigerkaka-frisyr och frågade om hennes liv var tillräckligt intressant att blogga om.
PS 2. Jag skulle härma henne, men fick nackspärr. Synden straffar sig själv.