bergochdalbananens traditionella årskrönika

 Januari - "För några dagar sen kom jag på att jag ska bli sjöjungfru."
Kan inte ha gjort något av värde under januari månad eftersom det knappt finns något dokumenterat på sociala medier. (Om det är något jag lärt mig i år så är det ju att om man fikar, tränar, går på fest, blir kär, träffar en kändis, bestiger ett fett högt berg osv och inte dokumenterar det så har det faktiskt inte ens hänt och då är man en människa utan värde. Typ.) Råkar av en slump ändå veta att jag under januari bland annat gjorde en fantastisk pannkaksfrukost som avnjöts med Hanna Hemlin, köpte en en vecka för sen/ett år för tidig nyårsklänning, peppade satan inför Nordirlandresan med the girls of Dallas i vår fantastiska facebook-grupp och led till döds av att umgås med min jävla kines i två dagar. Och sen, på månadens näst sista dag, åkte jag på den mest betydelsefulla resan i hela mitt liv. (Citerar en kär medresenär strax innan avfärd: "Vägde väskan, exakt 23 kg, skillzz ;)")
 
Februari - "Igår morse klockan halv sex GMT satte jag mig på en buss för att lämna de (dör på hur klyschigt det här kommer låta) tre hittills bästa veckorna i mitt liv bakom mig."
Under de tre första februariveckorna var jag på Nordirland. Tänker inte ens ge mig på ett ytterligare försök att förklara hur dessa tre veckor förändrade hela mitt väsen (även om det kommer bli vad 80% det här inlägget handlar om eftersom det satt prägel på hela jävla året). Hade kunnat ligga apatisk på en madrass under 49 veckor och 2012 hade fortfarande varit det bästa året någonsin på grund av de här veckorna om man säger så.
 
Mars - "När man tror att livet är över och plötsligt inser att man är omringad av helt fantastiska människor (inte bara de som ställer upp och slickar kolasås från ens mage)."
Fick (tack vare den där lilla fett obetydliga resan till Nordirland) en knuff i rätt riktning och såg till att börja utvecklas till en fantastisk människa med ett fantastiskt liv. Hade mitt livs sista utvecklingssamtal där jag (ännu en gång) satt och grät framför min handledare som satt och sa "mhm mhm jaha oj då" samtidigt som hen förnekade att hen var orsak till all världens lidande. Kunde äntligen börja med projektarbetet på riktigt, dvs när alla andra i princip var klara. Var någorlunda apatisk av diverse anledningar och for till London med Emily.
 
April - "Här står jag och mina äntligen införskaffade disco pants och utnyttjar Urban Outfitters internet (Josefine har lärt mig.)"
Inledde månaden i ett soligt London där man kunde bära shorts (!) på kvällarna (!!!!!). Emily och jag har dock konstaterat i efterhand att det var kanske världens jobbigaste resa på alla sätt och vis. Förutom en dag, dvs dagen båda hade lyckats sova mer än tre timmar under natten. Var singel i en vecka innan båda parter i best_tvåsamhet_ever tog förmuft till fånga och försonades igen. April var dessutom den stora, episka projektarbetetsmånaden då Sara och jag jobbade mer än 20 timmar på en helg och uppskattningsvis 80 timmar under resten av månaden. Hard times men ack så lärorikt och intressant. Förutom allt som hade med projektarbetet och "strong feelings" att göra bidrog asmånga saker till att jag dog saknadsdöden. Älskade att gå till Global klass-lektionerna trots att övriga grupper hade "vadå har ni varit i Mora eller?"-inställning till vår resa, gjorde nostalgitripper med min egen grupp och fick finbesök av Anna och Stevie. Hade även Global kväll, dvs stod inför flera hundra människor och ba grät. Kunde också, med lite hjälp, konstatera att jag mådde bra för första gången på flera år.
 
Maj - "Kafka hade det inte heller så lätt."
Började uppskatta min klass, ca tre år för sent, då alla uppgifter tog slut och alla blev lyckliga, inte längre stressade, människor. Planerade studentaktiviteter som i två av tre fall aldrig blev av. Blev en Pluto-hora i dubbel bemärkning när jag under maskeradfesten sålde sex till hela rpp.
 
Juni - "Och jag har ju faktiskt fortfarande världens bästa pojkvän, som jag vill vara med och som vill vara med mig och som gör mig lycklig och som varit en av de största dragningskrafterna från allt jobbigt som det senaste året kastat på mig."
Hade studentfotografering, togafest, klädde flak, klippte mig och sådant där annat viktigt som man ska göra innan den stora studentdagen. Inför den dagen var jag för övrigt så pass nervös att jag var tvungen att ta receptbelagda sömntabletter. Som gjorde att jag försov mig. PÅ STUDENTDAGEN. Nåja, hellre det än att däcka på sin egen studentmottagning. Några dagar efter studenten åkte jag och min lilla familj till USA för att åka på road trip och äta fett. Sammanfattning av resan: moder natur har definitivt persat i snygga landskap i USA, det går att äta 550000 kalorier om dagen varje dag i fyra veckor utan att gå upp i vikt, amerikaner är inte läskiga, amerikaner är inte snygga, amerikaner är inte ens tjocka, det går inte att komma tomhänt ur en American Apparel-affär där allt kostar en typ dollar, de som jobbar på American Apparel i USA är inte ens snygga, San Francisco är den bästa staden i världen.
 
Juli - "Jag fick världens mest perfekta kyss igår."
När jag kom hem från staterna överraskades jag med tårta och ballonger av vänner jag tycker om. Jobbade på samma gamla vårdcentral. Sara kom med en underbar idé som innebar att vi skulle springa 2,5 mil och samtidigt samla in pengar till UNICEF, så det bestämde vi oss för att göra. Under kvällen då Adoras artonårsdag firades blev jag en YOLO-superhjältinna, något som jag fortsatt vara tills nu, gillar den sidan av mig själv.
 
Augusti - "Råkade nyss kalla min date för "pappa", inget hångel för mig idag."
Sprang milen fem gånger om timmen och blev träningsmarkoman. Var fortfarande en YOLO-gudinna och såg det som min livsuppgift att förföra douchebags för att sedan överge dem på parkbänkar efter att ha varit fräck och sagt något i stil med "hej ska vi knulla haha skoja ba du är ju dum i huvudet" (att berätta dessa historier har varit årets bästa partytrick, alltid lika uppskattat att göra sig rolig på andras bekostnad höhö). All YOLO-hets berodde förmodligen på bekräftelsebrist/jakten på lycka i och med att jag och min pojke slutligen gav upp de oändliga att vara tillsammans-försöken, något som sög bajskorv faktiskt. Återupplivande min twitter som legat och vilat sen 2009, något jag är asglad över då det sannerligen är användbart när man vill uttrycka sig i skrift (till skillnad från att ha en BLOGG, vem orkar ha en BLOGG det är ju fett jobbigt att skriva i en BLOGG skulle aldrig orka). Stiftade "nya" bekantskaper i form av bland annat Madeleine och halva sp09d och älskade att det fanns så många vettiga människor i min bekantskapskrets att upptäcka och lära känna. Sökte tjugo meningslösa jobb och vågade efter många om och men även söka ett drömjobb, vilket förmodligen är det bästa jag gjorde under hela året. Ska vara modig oftare.
 
September - "Inte snabbast men utan tvekan loppets gladaste löpare. Glädjeruset/koman nu."
Intervjuades av radio med inför det där häpnandsveckande långa loppet vi skulle springa. Dagen efter sprang vi 2,5 mil. Bara så där. Helt casual. Är så fruktansvärt glad och mallig över att vi orkade, kan inte sluta tänka på alla barnen som fick det lite bättre tack vare alla pengar vi lyckades samla in. När segervarvet skulle firas slogs jag dock i ansiktet av någon baklänges-karma och blev bestulen på min telefon, hoppas den som stal den hade kul med alla bilder som den kunde ta del av på grund av att Tele2 glömde spärra den. (Ni hittar säkert alla på pornhub om ni skulle vara intresserade.) Åt keso och tränade hela dagarna och trivdes vansinnigt bra med det. Rensade ur halva min garderob och tjänade hela VDn för ABBs årsinkomst.
 
Oktober"Så sjukt att ens humör kan vara så beroende av daglig stimuli från träning. Är seriöst en gråtpöl varje dag innan jag åker och tränar. Dumt."
Var på en fantastiskt rolig maskerad i början av Oktober. Blev sedan sysselsatt och började hänga på lasarettet för att ta reda på vilket framtidsyrke jag bör välja. (Ska ändå bli modell men det är ju skönt att ha en back up-plan liksom.) Startade världhistoriens bästa lördagstradition: att öla och bröla/vina och vara fina i sällskap av Amanda, Madeleine och Livia. Alltid lika händelserikt. Gick upp klockan halv sex en dag för att gymma och tänkte "den här dagen kommer jag alltid minnas som dagen jag gick upp halv sex för att gymma", när dagen var slut tänkte jag "den här dagen kommer jag alltid minnas som dagen jag hade sönder en *****". Skrev ett högskoleprov (satt bara och tänkte på sex, kunde ej koncentrera mig) och var på home party där man fick klämma på dildosar vars vibratorer säkerligen skulle kunna orsaka jordskalv. Fick besked om att jag skulle få komma tillbaka till Nordirland och Corrymeela för att volontärarbeta och grät därmed av lycka och lättnad.
 
November  - "Tog av mig bhn och råkade knocka min lillebror som satt i ett annat rum. Hatar när det händer."
Var på mitt livs första arbetsintervju och made a total fool of myself (och fick ändå komma och provjobba? Gjorde a bigger fool of myself då). Sträckkollade på Portkod 1321. Antar att jag inte gjorde så mycket mer än att träna och köra bil. Och lördagshänga med gÄnGeT såklart.
 
December"Trösten i min utseendeångest finner jag i att Bridget Jones hade på sig trosor och jympaskor på nyårsafton och ändå fick ligga."
Under hela december har jag vaknat klockan sju varje morgon utan ett jobb eller en skola att gå till. Vet inte ens med vad men har varit så himla sysselsatt. Tränade som en galning, hetspluggade körkortsteori och följde fyra julkalendrar. Låter ju som att jag gjort en himla skillnad för världen. I mitten av december gjorde jag i alla fall något episkt och censurerat som avslutade ett ganska störande kapitel i mitt liv. Hade en mysig julafton, en rolig juldag och en ganska fantastisk nyårsafton.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0