heureka………
Har äntligen kommit på varför jag alltid känner mig så inspirationslös och tråkig. Idag, klockan 17:38, sprang jag nedför trappen och vrålade "MÅSTE TA TILLVARA PÅ DEN HÄR KÄNSLAN!!!!". Det var alltså inspirationskänslan som efter ca fyra månader äntligen återfunnit sig till min kropp. Tänkte ta tillvara på detta och bestämde mig därför för att städa mitt rum (därav språnget nedför trappen för att hämta dammsugaren). DOCK är jag ju tydligen för mycket invandrare (enligt FN, ja) för att förstå det svenska uttrycket "lagom", och jag associerar därför städning med ommöblering, rensning av garderob och storstädning. Ungefär sex timmar senare var jag klar, visserligen med ett rum som är finare än någonsin och en garderob som äntligen har plats för utökning, men nu vill jag ju verkligen aldrig mer känna mig inspirerad till något. Hatar mina föräldrar för att de gjorde mig så himla digital, och för att de inte ger mig pengar när jag städar, som när man var liten.
