bergochdalbananen

Imorse cyklade jag till jobbet i 40 minuters skyfall. Ändå var det inte en enda droppe som fick mig att önska att jag hade körkort, hade nämligen ändå inte haft någon bil till hands och det hade bara varit retligt. Som om inte den bedrövliga cykelfärden varit nog så valde förresten karma att strike:a i mitt ansikte för många gånger idag. Kan visserligen tycka att jag förtjänade det lite så som jag går runt och beter mig. Dessutom tvivlar jag på att jag någonsin behöver duscha mer. Så, tack karma. Och ännu mer tack om det var du som gav mig den mysiga tacomiddagen med Jonathan och utan Kevin.