det finns som smärta som växer in, in i den väv som är ens liv

Åh vad jag är närvarande överallt! Framförallt i verkligheten, men också här där, när jag väl skriver något, tar bort allt. Tycker att hela den här bloggen tycks ha ett "ge kakan och ta tillbaks den"-koncept, dumt. Fyllde den egentligen ganska ångestfyllda veckan med fyra fina event, planerar fler såna för min egen överlevnad nästa vecka. Blä vad livet suger.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0