bergochdalbananen

Har hittills varit en urusel dag. Hade nationell hörförståelse i spanska imorse. Inte nog med att det var svårt, min lärare tog provet ifrån mig utan att jag fyllt i allt eftersom jag antecknat i marginalen istället för i svarsfällten. Blev så arg att jag nästan (NÄSTAN) började gråta. När jag sedan skulle hämta min cykel efter att ha åkt med den 20 minuter sena bussen ser jag att asfalten jag cyklade i imorse har stelnat på mina däck och att det fastnat ett 3 centimeter tjockt lager av grus och småsten på dem. Tur att pappa tidigare under dagen bestämt att jag ska få en ny cykel. Tur att Ann-Sofi gillade min sju sidor långa labbrapport också, det var ungefär det jag behövde för att jag skulle välja att stanna vid liv. Nu måste jag fortsätta plugga svenska, imorgon är dagen D och jag dör om det inte går som jag vill.